2022-02-25
Genom åren har Catharina plockat upp många olika tekniker. Med en grund från Nyckelviksskolan har hon alltid varit kreativ och målat mycket i olja. Miniatyrerna började hon med år 2015.
– Vi har en tradition i min familj för att undvika köphysterin till jul, i stället för att köpa presenter så tillverkar vi någonting till varandra. Jag fick för mig att göra ett tittskåp till mitt bonusbarnbarn och det var så kul så jag fortsatte och till slut fick alla i familjen varsitt. Sedan blev jag helt fast i att försöka tillverka och lösa olika situationer och miljöer.
Catharinas miniatyrer är ofta hela rum. Att få dem att vara fullt fungerande med alla detaljer på plats kräver tålmodigt arbete.
– Gör jag ett kök vill jag att det ska vara som ett riktigt kök. Lådorna ska gå att dra ut och skåpen att öppna. Kläderna jag syr till mina dockor går att ta av och på och i de små fickorna kan man stoppa saker. Jag har tillverkat fungerande pyttesmå blyertspennor och ett litet ritblock som jag har ritat i med färgpennor i miniatyr som hörde till. Jag fascineras av att man kan få det att fungera, det är det som är utmaningen och tjusningen.
Materialet hon använder sig av varierar men det är nästan alltid något återvunnet.
– Jag kan klippa av de små banden i tröjor som är till för att hänga på galgar, de är jättebra att använda i skapandet. Hela tiden provar jag mig fram med nya tekniker och material. Allting är så litet så går det år helskotta är det bara att testa igen.
– Jag skapar mycket för min egen skull och har en aldrig sinande fantasi som jag vill få utlopp för. På grund av värk i kroppen har jag svårt att sitta still och göra ingenting så det är också ett sätt för mig att fly värken. Tanken är att förmedla en sorts lekfullhet, vi tar allting så allvarligt idag. Sedan tycker jag mycket om att att göra andra glada. I stället för att ge bort ett gratulationskort kan jag till exempel ge bort en hel liten miljö anpassad efter mottagaren. Då tänker jag på vem personen är och vad den gillar; kanske blir det ett marint tema, en textilfabrik eller miniatyrblommor beroende på mottagarens personlighet.
– Det kan vara olika. När jag började tillverka dockor blev jag aldrig nöjd med skorna så jag övade och provade en massa. Det slutade med att jag hade väldigt många små skor och då insåg jag att jag behövde en skomakare. Då växte skomakarbutiken fram. En annan dag började jag göra pyttesmå dockskåp i skala 1:12, bara för att se om jag kunde. Jag möblerade dem och insåg att de behövde en miljö. Så då gjorde jag en docka som fick sitta och pilla med dem och det blev en hyllning till miniatyrskapandet. Det händer ofta när jag är är klar med något och börjar städa att jag hittar en bit som vill bli någonting annat och så triggar det i gång fantasin.
– Just nu jobbar jag på ett husvagnsprojekt. Inspirationen kommer från en bok jag läser om en gårdfarihandlare. Han åker runt och säljer saker och har ofta mycket grejer med sig på en väldigt liten yta. Det kommer blir en utmaning. Sedan vill jag vara med i jurybedömda utställningar. Jag skapar mest för min egen skull men det är alltid roligt att utvecklas. Då är det bra med konstruktiv kritik.
– Jag kände en konstnär en gång i tiden som målade tavlor. Han sa att ifall man gör någonting varje dag, även om det bara är att rita ett streck, så håller man det levande. Det tror jag stämmer. Jag gör något varje dag och det är både positivt och negativt för jag alstrar så mycket saker.
Se fler av Catharina Hellerstedts verk här!
Matilda Wirström
Skribent